Empty is pure

Nu var det väldigt länge sedan jag tog mig tid att skriva här. Det beror på att jag den senaste tiden har varit totalt likgiltig för precis allt. ingenting känns roligt men inte heller jobbigt. Jag känner helt enkelt ingenting alls. Det har gått så långt att jag knappt orkar bry mig om min äckliga fetma. Jag orkar inte heller kämpa för mina betyg längre. Jag har räknat ut att jag som absolut lägst kommer få ett snittbetyg på 15.1 och det är inte tillräckligt dåligt för att jag ska orka bry mig. Dåligt, men som sagt inte tillräckligt.

Något som åtminstone är helt OK är att jag har kommit igång med träningen igen. Men det är inte roligt längre. Jag har alltid älskat att träna, till och med varit beroende av det. Men som sagt, INGENTING är roligt längre. Tur att jag i alla fall har F som peppar mig. :)

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva eftersom det var så länge sedan jag skrev sist men jag orkar inte. Jag får uppdatera senare. Imorgon ska jag förresten köra på trafikskolan igen men jag hatar det. Jag har så mycket prestationsångest över det där jävla körkortet att allting bara går åt helvete rent ut sagt. Jag är helt enkelt för dålig för att klara av det. Det kommer sluta med att jag har lagt ner 12 000 kronor för någonting jag ändå itne kommer klara av i slutändan.


PS. Min försvunna dagbok är efter fyra månader återfunnen. Jag som till och med anklagade familjen för att ha snott den.