Emotionell berg och dalbana
Nu har jag äntligen tillbaka efter mycket om och men och ska försöka sammanfatta allt som händer i mitt liv just nu. Måste nog dela upp det här inlägget lite.
Resan - Jag har som sagt varit ute och rest med la familia de senaste veckorna. Vi har varit i Frankrike och Tyskland. Antar att ni inte är så intresserade av detaljerna men det har varit underbart som vanligt även om bilen har krånglat (blev bärgade en gån) och jag dessutom har gått upp i vikt under resan. Det har aldrig hänt förut. Jag brukar alltid gå ner i vikt när jag reser. Aja, det kunde ha varit värre. Jag trodde ju på allvar att jag var på smällen och gjorde ett gra-test på tyska. Negativt som tur var. Jag skulle aldrig kunna hantera känslan av att växa okontrollerat och inte kunna göra någonting åt det.
Framtiden - Jag har som sagt pratat med en finsk familj som jag kanske ska bli au pair hos i höst. Det börjar bli mer och mer klart och idag fick jag frågan om jag var redo att skriva kontrakt. I sådana fall lämnar jag landet om lite mindre än en månad. Läskigt men helt ärligt känner jag mig mest lättad över att det skulle vara lättare att gå ner i vikt om jag bodde där än hemma. Känns inte som någon höjdare att hetsäta hemma hos någon annan liksom.
Återfall - Jag fick ett återfall igår. Ett återfall av den okontrollerbara typen av ångest som tidigare fick mig att förstöra mina armar. Jag som var så stolt över att ha slutat med skärandet och fått en helt sårfri arm men lyckan var kortvarig. Nu måste jag bara komma på ett sätt att verkligen dölja det för den finska familjen om jag åker dit. Okej om mina föräldrar kommer på mig men jag känner verkligen inte för att förlora jobbet på grund av att jag är värdelös och inte kan kontrollera min ångest.
Resan - Jag har som sagt varit ute och rest med la familia de senaste veckorna. Vi har varit i Frankrike och Tyskland. Antar att ni inte är så intresserade av detaljerna men det har varit underbart som vanligt även om bilen har krånglat (blev bärgade en gån) och jag dessutom har gått upp i vikt under resan. Det har aldrig hänt förut. Jag brukar alltid gå ner i vikt när jag reser. Aja, det kunde ha varit värre. Jag trodde ju på allvar att jag var på smällen och gjorde ett gra-test på tyska. Negativt som tur var. Jag skulle aldrig kunna hantera känslan av att växa okontrollerat och inte kunna göra någonting åt det.
Framtiden - Jag har som sagt pratat med en finsk familj som jag kanske ska bli au pair hos i höst. Det börjar bli mer och mer klart och idag fick jag frågan om jag var redo att skriva kontrakt. I sådana fall lämnar jag landet om lite mindre än en månad. Läskigt men helt ärligt känner jag mig mest lättad över att det skulle vara lättare att gå ner i vikt om jag bodde där än hemma. Känns inte som någon höjdare att hetsäta hemma hos någon annan liksom.
Återfall - Jag fick ett återfall igår. Ett återfall av den okontrollerbara typen av ångest som tidigare fick mig att förstöra mina armar. Jag som var så stolt över att ha slutat med skärandet och fått en helt sårfri arm men lyckan var kortvarig. Nu måste jag bara komma på ett sätt att verkligen dölja det för den finska familjen om jag åker dit. Okej om mina föräldrar kommer på mig men jag känner verkligen inte för att förlora jobbet på grund av att jag är värdelös och inte kan kontrollera min ångest.
Kommentarer
Postat av: felicia
Sv: Jo det är nog så. Jag hade de jätte bra i gbg <3
Självklart kan vi ses kan du på Tisdag?
KraMar <3<3
Postat av: felicia
Sv: de känns inge vidare... ja stor del av de här handlar om D men att de tog slut mellan oss var de som fick bägaren att rinna över eller vad man säger. Jag vill bara här ifrån.
Jag hör av mig nån dag.
KraM<3
Trackback