Empty is pure

Jag har gått upp 0,2 kilo från igår men jag är glad. Inte för att jag har gått upp i vikt förstås utan för att det inte var mer än två hekto. Så som jag hetsåt igår borde jag ha gått upp minst ett kilo. Nya tag nu. Snart ska jag iväg och "fika" med en kompis. Det innebär att jag ska dricka kaffe och jag måste ställa in mig redan nu på att jag absolut inte får ta någonting mer.

Igår grät jag mig själv till sömns, bokstavligen talat, vilket jag inte gjort på mycket länge. Nu låter det som att någonting otroligt allvarligt har hänt men nej då. Det är bara jag som gått och blivit överkänslig. Började tänka på hur det kommer bli nästa söndag när jag åker till flygplatsen. Hur kommer det blir att försöka säga hej då till barnen och min älskade hund? Hur kommer det bli att lämna en hund som är beroende av mig i sticket (ja, jag har en sjukt stark kärlek jäntemot djur)? Hur kommer det kännas att lämna ett ställe där jag precis har lyckats skaffa mig ett liv? Det var svårt att riva upp allt och lämna Sverige, nu blir det lika svårt att riva upp allt och lämna det här landet. Ungefär där någonstans brast det och jag kunde inte hålla tillbaka  tårarna.