Känslor
Bara för att jag skrev ett inlägg om min oförmåga att känna någonting igår så har jag haft en dag fylld av känslostormar som täcker hela registret idag. Var och tränade en timme trots att jag var helt slut efter igår. Skakade i hela kroppen efter passet men när jag kom hem började jag nästan storgråta för att det kändes som att jag inte tränat tillräckligt den här veckan (trots att jag tränat varje dag). Det var första gången på länge jag blev påmind om vad ren och skär ånegst innebär. Det har fortfarande inte släppt och kommer antagligen inte göra det förrän jag har varit och tränat imorgon heller.
Träningen tar över mitt liv. Jag kan uppriktigt säga att det är det enda som intresserar mig just nu. Är inte alls intresserad av att umgås med människor, hitta på någonting roligt, gå på stan och absolut inte festa. Har inte heller rökt en enda cigarett efter Litauen-resan. Trots att det på vissa sätt kan anses vara positivt så inser jag att det här kommer gå för långt. Men ja, undra på att vara osocial...jag vill verkligen inte lära känna människor här! Jag har träffat massor av trevliga personer som jag gillar att prata med i skolan och när vi ses av en slump men nej. De enda som jag kan tänka mig att faktiskt hitta på någonting roligt med är mina kära gamla vänner i E-town.
Osammanhängande inlägg men ja. Var tvungen att skriva av mig. Nu ska jag somna om på spikmattan och lugna ner mig. Haha låg och sov där i typ en halvtimme nyss.
Angående din fråga om jag har ÄS och försöker bli frisk eller om jag inte vill ha hjälp alls:
Vet inte ens om jag har något att bli frisk från? Uppenbarligen har jag någon slags ätstörning eftersom jag antingen överäter/hetsar eller ligger på under 1000kcal, men jag vet faktiskt inte. Har liksom inte pratat med någon om det. Och det är typ ingen som märker ändå. Kanske att föräldrarna tycker att jag äter lite för lite och så ibland, men det är inte direkt så att det syns på min kropp. Och ingen vet någonting om hur jag mår inombords.
Det enda jag vill är att gå ner i vikt, så att jag kan le när jag ser mig själv i spegeln, så att jag kan gå med självsäkra steg längs gatorna.
Kul med en nny läsare förresten!
Men glöm inte att vara rädd om dig. Även om träning är något bra, så sliter det bara om du övertränar. Ingenting är bra i för stora mängder. Var inte för hård mot dig själv. Kroppen mår bara bra av lite vila. <3
Det är hemskt att du ska må sådär gillar inte det inte alls :( fast samtidigt när jag läser texten så känner jag att shit vad du är duktig som tränar så mycket! Jag har helt lagt av med träningen och det känns så hemskt för jag är verkligen fetare en någonsin just nu ;__; ångest ångest ångest fan fan fan jag kan säga så här att min vikt är 54kg och när jag låg på 50kg förut så tyckte jag att jag var enorm vad fan är jag nu?! ... Jag spårar ur totalt. Jag vill inte äta med ändå gör jag det.
Jag var tvungen att skriva av mig.. och jag saknar dig! Ta hand om dig.
Kram <3<3
hur var det med svenskan -.- ... gillar det inte alls
Haha jag störde mig på det så jag var tvungen att ändra, fast jag vet att du skulle ha förstått vad det stod men ah xD
