Empty is pure

Jag har förstört allt. Allt mitt hårda arbete de senaste veckorna är förgäves. En månads dagvård och massor av terapitimmar bara för åter igen sjunka till botten och inse att jag aldrig någonsin kommer ta mig ur det här. Snart sju år ha det pågått och det lär fortsätta minst lika länge till. Jag är minst sagt tillbaka på ruta ett. Kan inte svälja ner någon mat alls för då kommer paniken. Kan inte lukta på mat för då känns det som att kalorierna fastnar i min kropp. Kan inte sitta helt stilla en sekund av dygnets timmar för då känner jag mig lat.

Välkommen till mitt personliga lilla helvete.