Apatisk
Imorgon ska jag i alla fall träna på Friskis&Svettis med F. Det är välbehövligt och så ska det bli kul att träffa F igen. Men jag har lite ångest över att min kondition är så dålig.
jaja, nu ska jag återgå till att stirra in i väggen och försöka överleva ett dygn till.
Friskis & Svettis
Idag har jag i alla fall köpt ett gympakort på Friskis&Svettis så att jag och F kan träna. Det känns bra att komma igång med träningen igen men det känns ändå vemodigt. I samma sekund som jag köpte kortet gav jag upp det jag kämpat för de senaste sex åren. Min älskade dansträning! Dansen har både räddat och förstört mitt liv. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över att tiden med lillfingrar i rätt position och vikthets är över. Glöm det sista förresten. Vikthetsen är långt ifrån över och den kommer för alltid påminna mig om mina underbara dansår som jag redan saknar och känner mig vemodig över. Men att sluta på dansen känns som att lämna tryggheten på något konstigt sätt. Det är trots allt ett sätt att uttrycka sina känslor.
Nej, jag ska gå på första kursveckan bara för att få säga "adjö" till dansen, människorna och lokalerna. Jag kan inte bara klippa banden så tvärt. Jag saknar D! Var han tvungen att sluta? Han inser inte att han förstörde mitt liv bara genom att lämna dansskolan.
Thinspo
Jag känner verkligen att jag måste bli bättre på det här med att lägga ut thinspo. Men jag antar att jag är textskadad efter tre år på media med textinriktning. Jag har därför en tendens att skriva hur mycket som helst men glömmer bort allt som har med bilder att göra. Men jag älskar thinspo så jag lovar att börja dela med mig av det.
Det här har varit en riktig skitdag och jag åt massor när pappa lagade mat idag. Dessutom är det skola imorgon och jag har extrem ångest. Den här veckan och nästa vecka har jag massor av prov på kapitel som jag inte ens vet vilka de är. Jag känner mig verkligen pessimistisk efter att jag i torsdags blev utsedd till fröken IG.
Hipbones <3<3<3<3
Det gick helt åt skogen med maten idag. Jag hetsåt lutfisk. Det är ju nästan tragiskt. Jag menar, vem skulle hetsäta en sådan sak? Dessutom ska jag på bio klockan nio men då får det bli vindruvor precis som i måndags.
Är inte det här så perfekt en mage kan bli?
Lutfisk
IG-barn
Hejsan.
Förlåt för den taskiga uppdateringen men det har varit ett par riktigt jobbiga dagar nu och alla mina depressionstecken börjar komma tillbaka och det med stormsteg.
Som om det inte var nog att jag redan mådde dåligt och dessutom har sömnproblem på grund av skolan fick jag igår veta resultatet på det nationela svenskaprovet. I tolv års tid har jag varit ett MVG-barn i svenska och varit bra på det skriftliga men på min absolut sista prov i det ämnet lyckas jag bli underkänd på skrivdelen. Första gången någonsin och det SUGER för att tala klarspråk! Det var på grund av ett missförstånd i instruktionerna men det spelar absolut ingen roll. Det bättrade ändå int på mitt självförtroende direkt. min kära mor bara skrattade och sade att jag nästan förtjänade en bragdmedalj för det här. Hm...
Bra att jag började vårterminen med att skolka hela eftermiddagen också eftersom jag blev så knäckt över provresultatet.
Jaja. Vikten har jag ingen aning om nu då jag glömde vågen hemma hos mamma. Därför får ni läsa om lite annat den här veckan men jag har åtminstone inte ätit något idag. Tacka fan för det med tanke på min extremhets igår kväll.
Ångest!?
Jag avskyr det för att det låter så förbannat löjligt. Det har blivit ett ord som alla slänger sig med så fort något känns en smula jobbigt.
Vad ska då alla vi som faktiskt har extrema ångestproblem säga för att beskriva känslan?
Det går inte längre att beskriva de hysteriska panikattackerna som jag rabbas av jämt och ständigt och det får allt att kännas ännu jobbigare.
Jag har inte ätit något än och min mage protesterar högljutt. Men jag ska inte äta. Inte än åtminstone.
Undra på något helt annat så läste jag precis ut tredje boken i Twilight-serien. Hur sjukt det än må låta så känner jag mig helt tom inuti. Som vanligt när jag har läst ut en bok. Det känns fel när man har varit så djupt försjunken i något och helt plötsligt tvingas återvända till den bistra verkligheten. Nu måste jag snabbt hitta något nytt att läsa innan paniken över skolan sköljer över mig och dränker det sista som finns kvar av mig. Gud så teatraliskt det här låter men det är sant. Jag orkar inte så mycket längre nu.
Fika
Fika med F idag. Eller ja vi ska dricka te men det känns bra att säga fika. Det får mig att känna mig normal.
Det ska i alla fall bli trevligt och jag kan verkligen behöva lite pepp just nu.
Katthemmet
Ibland blir jag full i skratt av hur patetisk jag är. Varför bryr jag mi gens om att försöka dölja mitt namn och så vidare här i bloggen? Om någon som känner mig läser det här lär de ändå förstå att det är jag som har skrivit det. Men jag antar att det känns som en trygghet.
Har förresten gått ner tre hekto från igår.
Bio
Något jag skäms ännu mer över är att jag är totalt fast i de senaste årens tonårsböcker. Twilightserien. Jag hade bestämt mig för att varken läsa böckerna eller se filmerna då de verkar så komersiella och klichéartade. Jag vet att jag är lite av en självgod besserwisser. Men i vilket fall fick jag bok nummer ett i julklapp och streckläste den på två dagar. Tvingade sedan till mig andra och tredje boken varav jag nu har streckläst även bok numero två. Hyrde första filmen idag och ska se New Moon på måndag. Bio med mamma.
Jag skäms nästan men de är faktiskt bra och jag antar att jag på måndag har kommit ikapp allt jag missat det senaste året. Min stolthet som besserwisser är tydligen bara att lägga ner. Det kan jag behöva.
Har tyvärr inget intressantare att komma med idag.
God natt. :)
Bones are beautiful
Helt ärligt så har jag ingenting vettigt att skriva idag. Inte för tillfället åtminstone. Förutom att jag fortfarande har extrem ångest. Det kändes dock lite bättre när jag äntligen fick träffa min kära vän J.V för första gången sedan skolan slutade. Hon är en av få som förstår mig utan att jag måste säga något. Hon vet allt men ställer ändå inga jobbiga frågor eller ultimatum. Bland det värsta jag vet är när människor försöker leka hobbypsykologer och försöker prata mig tillrätta. Det funkar inte. Det enda som krävs är att förstå och lyssna men ingen verkar inse det.
Dessutom har jag ångest för igår. Tror att jag har ingett falska förhoppningar till en kille som verkligen inte är min typ. Dessutom orkar jag inte med killar nu. Orkar inte med någon annan än mig själv och ett fåtal vänner.
Oj vad flummigt det här inlägget blev. Men det är väl så det blir när man från början itne har något att skriva om. Då kluddar jag ner alla osammanhängande ord som kommer upp i huvudet istället.
Hoppas att ni har haft ett trevligt nyår. Nyårslöften tänker jag inte ens fråga om för jag tror att alla som läser det här har samma löfte som mig själv.
Nyår
Samtidigt skriker pessimisten inom mig att ett nytt år inte kommer göra någonting bättre. Det blir ett nytt år där jag är för svag för att sluta äta. Ett nytt år av skit, ångest, stress och mer eller mindre dödslängtan. Nu har jag ett helt år framför mig och det känns tungt.
Förlåt om jag förstörde nyårshumöret för någon men jag var tvungen att skriva av mig.
Gott Nytt År i alla fall. :)
Skuld + Samvete = Depression
Så här står det förresten på en sida jag hittade inför en psykologiuppgift.
"Samtliga som kommit till mig för att få hjälp med depression har haft ett komplicerat förhållande till skuld. Ibland har all skuld varit förnekad, ibland har skuldkänslor varit diffusa men ständigt närvarande och ibland har en ohanterlig skuld attackerat skoningslöst."
Nej jag känner inte alls igen mig i det sista. Inte alls.
Känslostorm
Jag har varit ganska glad hela dagen men helt plötsligt kände jag en tyngd inom mig som bara växte och blev ännu tyngre. Tårarna rinner utan någon egentlig orsak och allt jag vill är att skära mig igen. Men jag vågar inte. Jag vågar inte ens göra det som tidigare har känts naturligt i min vardag längre.
Det känns som att jag just föll in i allt mörkt och oändligt igen. Ingenting kan göra mig glad. Inte ens glada minnen då de påminner mig om hur det en gång varit. Jag får dåligt samvete av att tänka på det förflutna. Jag får känslan av att såra mina föräldrar för att jag inte längre är samma person som för några år sedan.
Keira Knightley
Lite thinspo gör bara gott. Har publicerat denna bild i min tidigare blogg men hon är bara för vacker. Tyvärr har jag inte hittat magrutsbilden på henne men det kommer någon gång.
Same same but still so different.
Jaja, hoppas att ni har haft en bättre dag än jag.
//J
Fan, fan, fan! som Thåström hade sagt.
One down, ten left to go
Men jag måste erkänna att jag är livrädd. Det är snart dags för den beryktade "tjejveckan" och det är då min hets brukar ta fart ordentligt. Jag måste lära mig att kontrollera mig. Det är så värdelöst att kämpa stenhårt i tre veckor bara för att förstöra allt den fjärde.
Mer jul
Det var trevligt att träffa alla igår även om jag fick mer eller mindre panik precis innan. Det gick helt okej med maten men det är konstigt att ingen misstänker något eftersom jag och F alltid är som "värst" och äter som minst när vi är med varandra.
"Andra lever för att äta, jag äter för att leva". Hoho om det ändå vore så väl. I det här citatet symboliserar jag det första tyvärr.
Julmat
Anledningen till att jag kom in på detta var att F med familj snart kommer och äter julmat. Jättekul att träffa F och alla andra igen trots att jag får panik av folksamlingar. Får se hur det går med julmaten men eftersom jag itne äter så mycket kött brukar jag kunan smita undan från det mesta.
Det som känns bra idag är att jag har jobbat på djurskyddet imorse. Nu låter jag som en enstöring i värsta laget men djur är faktiskt de enda varelserna man fullt ut kan lita på. Jag trivs i missarnas sällskap och det gör inte ens något att jag stinker kattpiss när jag väl kommer hem.
Det var en liten sammanfatnning av min julhelg. Hoppas att alla andra har haft det toppen. :)
//J
