Back on track.


Jag känner att den här bloggen har glidit ifrån sitt syfte lite. Jag har nästan inte skrivit någonting om hur det går med maten och vikten. Det har blivit en ångestblogg där jag har förlorat förmågan att både stava och formulera mig snyggt. Men jag har viktigare saker att tänka på, ska dock försöka skriva litemer om mat och vikt så jag passar på att lägga in en bild av min favorit-thinspo. Hon är sjukt vacker.

Jag åt en brakfrukost imorse. Varför vet jag inte men det var väl ändå fruktansvärt onödigtatt börja hetsa redan på morgonen. Eller förmiddag är det snarare när jag släpar mig upp ur sängen. Som tur är fick jag inten chansatt fortsätta hetsen eftersom jag och mamma har varit ute och övningskört i tre långa tmmar. Det är ganska mycket för att kunna hålla koncentrationen uppe men idag var det roligt trots ovädret. Jag klarade mig utan motrostopp åtminstone.

För att inte glida ifrån temat än en gång kan jag ju säga att jag åt massor igår också. Jag åt både lunch och middag men som tur var åt vi sushi till middag. Det är helt okej kalorimässigt och man kan komma undan meda tt inte äta så mycket. Tyvärr är ju sushi min stora svaghet och jag kan inte stå emot. Vågen har jag förträngt den här veckan men jag måste ta tag i det. Den får följa med till pappa nästa vecka tror jag.

T låtsas som ingenting trots att han faktiskt betedde sig totalt oacceptabelt i förrgår. Han tror nog på allvar att JAG är den som ska ha dåligt samvete här för enligt honom sjäkv gör han aldrig några misstag. Så fan heller att jag tänker låtsas som om ingenting har hänt. Jag kommer aldrig någonsin förlåta honom för det som hände. Speciellt inte som han har förstört mitt lov som jag verkligen behövde efter några helvetsveckor med skolan. Det enda jag ångrar från händelsen i förrgår är att jag inte gav honom en rak höger och en av mina superkickar i skrevet. Något annat ska han inte inbilla sig. Jag är fortfarande förbanand rent ut sagt.


Psykbryt - bokstavligen

Jag överdriver inte när jag säger att jag för en stund sedan fick ett totalt psykbryt. Jag är van vid ångest och gör ingen stor sak utav det men nu låg jag bara och skrek rakt ut som en riktig galning. Hysteriskt och totalt okontrollerat. Anledningen? T försökte provocera både mig och mamma genom att bete sig som ett riktigt svin. Jag försöker med att bara gå därifrån men så fort jag kommer innanför hans synfält igen så fortsätter han. Helt oprovocerat börjar han bråka och jag skriker tillbaka mot honom. Jag försökte stänga in mig på mitt rum men han rusade in och knuffade in mig i ett hörn så jag örfilade honom flera gånger eftersom det inte fungerade att be honom gå därifrån. Vad skulle jag ha gjort? Jag trodde att gubbfan skulle slå ihjäl mig. Sedan kommer mamma in och skäller ut honom men då skyller han på mig och säger att han inte gjort någonting och att JAG var den som oprovocerat slog honom! Han hotade med att polisanmäla mig också. Oh I´m so scared. Han har nog ett och annat att förklara för polisen då.

Nu har han åkt härifrån och jag hoppas att han går och hänger sig någonstans. Jag är rädd för att han ska komma tillbaka. Jag och mamma har kommit fram till att vi ska flytta men jag är uppriktigt sagt panikslagen och livrädd för när mamma berättar det för honom. Jag orkar inte höra alla de beskyllningarna han kom med en gång till. Han är galen och beter sig sämre än ett djur men mamma fattar inte. Fattar inte hur manipulativ och obehaglig han är. Han hade mord i blicken och jag vågar inte ens tänka på vad som hade hänt om mamma inte hade varit där för att avbryta.

Kommunfullmäktige

Idag kom vallistan inför kommunfullmäktige ut och jag står med. På sista plats i och för sig men ändå. Ska in till stan och hämta lite material hos en tjej som har hand om CUF i stan och se vadhon har att säga.

Jag hade också tänkt träna idag men det fanns inget pass den tiden jag ville gå och jag får bara värre och värre gymskräck. Måste ta tag i det här nu men ju fetare jag blir desto mindre tränar jag ironiskt nog. Men jag känner mig så äcklig bland alla smala människor. Jag hetsade rejält igår och den har dagen ahr inte heller börjat bra. Orkar inte med det här längre.

Körlektion

Jag ställde mig just på vågen och fick den största chocken. Inte på ett bra sätt! Vill inte berätta vad den visade men nu blev jag åtminstone peppad att köra stenhårt. Jag ska bli smal. Första målet är att väga så mycket som jag gjorde förr och det är en bit kvar. Sex kilo kvar.

Snart ska jag har körlektion och det känns skitjobbit. Jag hatar att ha köra på grund av min extrema prestationsångest. I skolan kan jag i alla fall gömma mig längst bak i klassrummet men på körlektionerna måste jag verkligen prestera för minsta lilla misstag märks. Dessutom har jag inte kört någonting hemam sedan förra lektionen och min lärare kommer typ skälla ut mig. Vill verkligen inte gå dit.

Just det. Jag täntke lägga upp min låtlista med "ÄS-låtar". Ni har säkert de flesta men jag tänker mest på F som inte hade några låtar kvar. ;)

1. Jill Sobule - Lucy at the gym
2. Pulp - Anorexic beauty
3. Eleanor McEvoy - Sophie
4. Geri - Starving for attention
5. Jack Johnson - Posters
6. Joydrop - Beautiful
7. Juliana Hatfield - Feed me
8. King Adora - Big isn´t beautiful
9. Lisa Loeb - She´s falling apart
10. Lunacicks - Binge and purge
11. Manic Street preachers - 4 st 7 lb
12. Nico - Minimal chick
13. Rilo Kiley - Jenny, you´re barley alive
14. Silverchair - Ana´s song
15. Superchick - Beauty from pain
16. Superchick - Courage
17. The used - Bulimic


Katthemmet

Jag har nyss ätit några små räkcrepes med jag ligger ändå lågt när jag räknar ihop allt sammanlagt. gick till aktthemmet idag och det är itne särskilt långt men de hade inte plogat efter snöstormen igår så det blev en energikrävande liten promenad. Sedan jobabde jag som sagt på katthemmet i några timmar och eftersom allt är karantän där för tillfället blir det ett himla springande fram och tillbaka och klättrande in och ut i burar. Nu ska jag snart iväg och träna ett medelpass. Jag har fortfarande ångest över att träna med J men det löser sig nog. Om jag itne bryter ihop totalt inne på träningsgolvet.

Framsteg

Idag har jag gjort stora framsteg. Inte med maten såklart eftersom jag är så sjukt äcklig! Men jag har haft ett linne på mig utan någonting över för första gången på flera år. Eh inte offentligt förstås. För att vara helt ärlig så var det när jag satt innomhus, i mitt mörka vardagsrum, invirad i den tjockase filten jag kunde hitta. Men ändå. jag har inte ens kunant göra det på riktigt länge och jag kommer inte göra om det på ett tag. Vet itne vad jag skulle göra utan mina kära tröjor.

Jag har hetsat som en gris idag. Åt med pappa på restaurang idag, falafel med ris. När jag kom hem åt jag massor av nötter och en grapefrukt plus att jag har druckit två cider och ett glas fanta. Det kanske inte låter så extremt farligt men när jag tänker på hur mycket jag har ätit av allt är det bara vidrigt. Imorgon blir det träning. En klasskompis frågade om hon kunde följa med mig på ett jympapass imorgon men jag har sådan ångest över att behöva visa hur dålig jag är inför henne. Känns mycket bättre att träna med F. Vi vet iaf hur jobbigt det kan vara med träningen ibland och att visa sig inför alla.

Ny design

Nu har min blogg fått en liten uppfräschning. Eftersom min finfina deign försvann för ganska länge sedan tänkte jag att det var på tiden för någonting nytt.

Ond cirkel

Jag känner att jag har fastnat i en ond cirkel där allt jag gör är att tycka synd om mig själv och äta alldeles för mycket. Det känns som att jag har glömt vad allt det här går ut på egentligen. Jag kämpar inte tillräckligt hårt för att bli smal. Den kontrollen och den entusiasmen man har till en början är borta. Men jag ska hitta tillbaka till den känslan. Jag ska känna att det här är det bästa jag ågonsin gjort. Jag ska bli smal!

Glöm inte Anas regler.

1. Se dig själv i spegeln och säg att du är fet.
2. Tro inte på dina vänner när de säger att du är smal. De ljuger.
3. Se på bilder med snygag tjejer och bli som dem.
4. Gå på stan och prova för små kläder. Det gör dig motiverad.
5. Gråt inte. Det visar på brist på självkontroll.
6. Att vara smal är viktigare än att vara hälsosam.
7. Du ska inte äta utan att känna dig skyldig.
8. Vad vågen säger är viktigast.
9. Att vara smal är ett tecken på viljestyrka.
10. Tänk inte på mat. All mat gör dig fet.

Smak av livet

Det här har varit en konstig dag. Det har varit vemodigt och sentimentalt. Det är så förvirrande för jag ahr aldrig någonsin varit så deprimerad som jag är nu. Jag ahr aldrig mått så dåligt förr. Men ändå fick jag någon sorts "uppenbarelse" idag. För första gången på cirka tre år kände jag att jag inte ville leva det här livet längre. Jag kände att jag inte orkade mer och fick en rysligt äkta déja vu om hur det en gång var. Jag var lycklig. Men nu vet jag att när jag väl vill, åtminstone tänker tanken, att jag vill vara normal så går det inte. Jag kommer aldrig komma ur det här och jag orkar itne ens bry mig. Det blir nog bra. Så småning om.

"När du kan sluta så vill du inte, när du vill sluta så kan du inte" som de så vackert säger i min favoritfilm genom tiderna.

Inte nog med det här. Jag tog mig tid att läsa igenom min gamla dagbok idag och det fick mig att bryta ihop totalt. Som om det inte var nog med de problemen jag ahr nu så var jag bara tvungen att återuppliva de gamla minnena. Bland annat blev jag påmind om när mamma ringde BUP för något år sedan efter att ha kommit på mig med att spy. Vilken mardröm! Blev också påmind om alla de gånger jag faktiskt tänkt avsluta allt mitt lidande på allvar.

Förlåt om jag gjorde er andra ännu mer deprimerade nu men jag var bara tvungen att skriva av mig.

Fail

Jag är så dålig. Igår hade jag ett historiaprov som gick helt åt skogen. Sedan skulle jag och F träna men jag gick därifrån efter halva passet för att det var så fruktansvärt tråkigt. Sedan gick vi i alla fall och track te vilket var trevligt. Det var ett tag sedan jag var på det fiket också.

Dessutom hade jag klarat mig utan mat hela förmiddagen men hetsåt när jag väl kom hem. Jag åt också en hel semla. Pinsamt! Idag har jag ätit choklad. Så nu vet ni vilken fet, äcklig och värdelös människa jag är. Det kanske är lika bra.

Yoga imorgon? Funderar på att avnoka passet men jag kan nog behöva lite avslappning eftersom jag har fått hemska humörssvängningar den senaste tiden.

Beslutsångest

Värdelös dag i matväg men vem blir förvånad? Det är alltid så.
Det var åtminstone roligt igår.

Jag har sjukt mycket beslutsångest. Ska jag gå på första lektionen eller inte imorgon? Valet är alltså att ha måndagsångest som vanligt eller få lika mycket ångest för att jag hoppar över lektionen. Jag vet att det bara är en veck kvar till lov men jag orkar faktiskt inte. Imorgon ska vi börja på en jättestor uppgift i det historia där jag dessutom bråkat med läraren, nytt kapitel i naturkunskap, på tisdag är det historiaprov som jag helt hade glömt bort och på fredag är det psykologiprov.

Just shoot me.

Dans

Ikväll ska jag ut på krogen och dansa bort alla kalorier som jag fick i mig igår. Jag började såklart tokhetsa på kvällen och det fanns verkligen ingen botten i mig. Okej för sushin men sedan gick det helt över styr. Tror aldrig jag har haft en sådan hets förut. Men det värsta är att hur mycket jag än dansar ikväll kommer det inte hjälpa eftersom jag kommer dricka också. Varför finns det inte kalorifri alkohol för? Men skit samma, min apatiska likgiltighet gör att jag knappt bryr mig. Huvudsaken är att jag får glömma omvärlden för en stund på fyllan.

Hög på shopping

Idag har varit en bra dag om man bortser från den "lilla" detaljen att jag åt frukost. Dessutom ska jag snart äta sushi men det kunde ha varit värre. Men jag har shoppat idag och shopping är min nya drog. Inte för att jag har råd att köpa kläder men det är alltid bra att ha mamsen med sig på stan.

Eftersom jag var ledig idag åkte jag och mamma till sta nefter min körlektion. Jag köpte nya tights som jag ska ha när jag går ut imorgon. Mamma köpte ett par jeans och ett läppstift åt mig och jag betalade en väska åt henne för att kompensera mitt dåliga samvete.

Dessutom har jag varit väldigt effektiv nu på eftermiddagen då jag har tagit ikapp allt som jag har slöat med under projektarbetet. Har skrivit två krönikor, ett halvt reportage plus lite annat smått och gott som hör till projektet.

Oj. Det här inlägget blev haffsigt och flummigt men jag orkar inte göra om det.

Award

Jag har fått en award av F (myobsesssion.blogg.se)
Det som ska göras när man får en award är:
*kopiera awarden från min blogg
*länka personen som du fått den av
*berätta sju saker om dig själv
*välj sju bloggar som du vill ge den till
*länka till dem
*lämna en kommentar i deras blogg med information om att du har gett dem en award.

1. Jag är 175 cm lång och väger 69 kilo. (Äckligt men sant)
2. Jag älskar dans men har slutat på grund av ångest under lektionerna.
3. Jag har fruktansvärt dålig självdisciplin.
4. Jag har haft "problem" med maten de senaste sex åren men det bröt ut ordentlig för fyra år sedan.
5. Jag är en besserwisser.
6. Kanske är det därför som jag precis har börjat aktivera mig politiskt.
7. Jag känner mig som en svikare när jag håller på som jag gör. Mina föräldrar förtjänar inte en sådan dotter.

Sju bloggar jag vill tilldela award
http://sero.webblogg.se/index.html
http://myobsesssion.blogg.se
http://sommarregnsdans.bloggplatsen.se
http://dinminutivt.blogg.se
http://fjarilen.bloggplatsen.se
http://wheniamqueen.bloggagratis.se


PS. Jag kan tyvärr inte länka eftersom det inte fungerar just nu.

Länge sedan

Nu var det väldigt länge sedan jag tog mig tid att skriva här. Det beror på att jag den senaste tiden har varit totalt likgiltig för precis allt. ingenting känns roligt men inte heller jobbigt. Jag känner helt enkelt ingenting alls. Det har gått så långt att jag knappt orkar bry mig om min äckliga fetma. Jag orkar inte heller kämpa för mina betyg längre. Jag har räknat ut att jag som absolut lägst kommer få ett snittbetyg på 15.1 och det är inte tillräckligt dåligt för att jag ska orka bry mig. Dåligt, men som sagt inte tillräckligt.

Något som åtminstone är helt OK är att jag har kommit igång med träningen igen. Men det är inte roligt längre. Jag har alltid älskat att träna, till och med varit beroende av det. Men som sagt, INGENTING är roligt längre. Tur att jag i alla fall har F som peppar mig. :)

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva eftersom det var så länge sedan jag skrev sist men jag orkar inte. Jag får uppdatera senare. Imorgon ska jag förresten köra på trafikskolan igen men jag hatar det. Jag har så mycket prestationsångest över det där jävla körkortet att allting bara går åt helvete rent ut sagt. Jag är helt enkelt för dålig för att klara av det. Det kommer sluta med att jag har lagt ner 12 000 kronor för någonting jag ändå itne kommer klara av i slutändan.


PS. Min försvunna dagbok är efter fyra månader återfunnen. Jag som till och med anklagade familjen för att ha snott den.


RSS 2.0