Empty is pure

Igår fick uttrycket träna tills man spyr in ny och mer bokstavlig innebörd för mig. Jag är itne sjuk men på stretchngen kände jag hur det kom upp massa kräk i mmunnen. Haha så jävla äckligt men jag får väl se det som ett bra tecken kanske?

Jag vet inte vad jag väger just idag men jag ser fruktansvärt svullen ut så har nog gått upp en del i vikt. Eller så är det tjejveckan som spökar.

Nej nu måste jag springa vidare. Får besök av pappa med familj om typ en halvtimme och vi ska bo på hotell inatt så det blir nog lite tomt på bloggen ett tag. =) Åtminstone tills imorgon kväll.

Vaknade halv åtta imorse trots att det är min lediga dag. Gah, börjar det bli kärringvarning på mig? haha
Nej men hittils har jag i alla fall druckit en naturdiet drinkmix. Köpte hem det för några dagar sedan men nu funderar jag på att beställa hem proteinpulver istället och använda som måltidsersättning. Typ en shake till frukost, en till middag och sedan kalorisnål men vanlig mat till lunch eller något sådant. För det första behöver jag måltidsersättare, för det andra behöver jag få i mig protein i allmänhet eftersom jag inte äter kött och är dålig på det där med ersättningsprodukter. Sist men inte minst så kanske jag kan banta utan att förlora allt för mycket muskler på det sättet.

Billigt också. Typ 3 kronor per portion räknade jag ut igår.

Idag blir det mitt favoritpass på hela veckan men min hosta vägrar ge sig. Jaja, det brukar ju släppa när jag väl kommer dit och inte tänker så mycket på det.

Kom helt plötsligt att tänka på en sak. När allt var som värst/bäst beroende på hur man ser det och jag vägde som minst hade jag ett skräckscenario. Jag tänkte att om jag gick upp över en specifik vikt så skulle jag ta livet av mig. Tro inte att jag var oseriös heller, jag var helt inställd på att jag inte skulle leva en dag till om jag gick över min skräckvikt. Det ironiska är att nu har jag legat över den vikten nästan konstant under en helt sinnessjukt lång period. Nu skulle jag till och med vara glad om jag hade den vikten eftersom jag gått upp då mycket den senaste tiden...ha...vad tragiskt.

Nu ska det bli ändring på det. Det finns inget alternativ. Min skräckvikt måste åter igen bli just en skräckvikt och inte någon jäkla målvikt som det är just nu.

Wish me luck!

Fastan höll i sig i lite mer än två dygn. Förhoppningen var att jag skulle köra tills innan träningen imorgon men jag åt en omelett nyss för att hålla igång förbränningen. I övrigt ska jag inte äta någonting annat förrän imorgon och då blir det också bara en omelett. Men jag vågar verkligen inte gå till träningen imorgon utan att äta någonting även om jag helst av allt skulel fasta ändå tills familjen kommer på lördag. Igår trodde jag på allvar att jag skulle svimma igen. Det svartnade nästan helt för ögonen och hela jag började skaka efter halva passet. Tror nästan att ledaren märkte någonting för i slutet när vi sretchade hände det igen och jag var tvungen att böja mig ner, när han stod precis mitt emot mig och kollade. Det är han som leder imorgon också plus att det är ett jobbigare pass imorgon = tänker inte ta risken.

Ta hand om er.

Man kan ju fråga sig varför jag sitter och massuppdaterar bloggen när jag egentligen är så jäkla stressad över plugget. Men jag tog nyss ett beslut. Från och med nu så ska jag fasta i minst två...helst tre dygn. Jag skiter i det här nu. Åker och tränar ikväll, köper hem massor av juicer och grejer på vägen hem. Vattenfasta blir det inte eftersom jag ska träna så mycket och dessutom behöver få i mig vitaminer för att inte förkylningen ska bryta ut. Plus att det är tenta imorgon. Vill vara pigg då. Haha jävligt olägligt att fasta nu men jag måste börja när jag är motiverad.

Någon mer som har tänkt fast nu?

Nu har jag förberett middag tills efter träningen ikväll. Om jag börjar med mat direkt efter träningen så slutar det alltid i hets för att jag tycker att jag förtjänar det så nu ska jag bara äta det jag redan har förberett. Men i alla fall. Tomatsoppa med färska champinjoner, kidneybönor och liite kokosmjölk. Supergott, supermättande och veganskt. Det gillar vi. :)

God morgon.

Idag är jag vaken tidigt. Vaknade halv sju av en mardröm som tog mig tillbaka till en inte alltför rolig dag i mitt liv. Hjärtklappning, svettningar och ångest. Men nu går jag vidare med dagen.

Trots min motivation så misslyckades jag stort igår. Jag hade redan från början tänkt att jag skulle äta mat ordentligt eftersom jag försöker stoppa en förkylning som håller på att bryta ut och då behöver man energi. Jag vill ju inte behöva avstå från träning i flera veckor för att jag är sjuk. Men i vilket fall så slutade det i mer eller mindre hets, kräkningar och allt det vanliga med andra ord. Sjukt svullen idag och min våg och jag är verkligen inte vänner nu för tiden.

Idag börjar jag hålla koll på kalorier igen. Det var faktiskt ett tag sedan som jag verkligen räknade. Jag kommer börja snällt mot mig själv och helt enkelt hålla mig så långt under 1000 kcal som jag kan men bara det inte går över så är det okej. Annars kommer jag köra på i en dag och sedan misslyckas.

Så jag börjar skriva ut kalorier in/ut ikväll.

Ha en bra dag. :)

Det var så jäkla läskigt när jag var på träningen igår. Var på intensivpass igen och kännde redan direkt att det skulle bli tufft. Kroppen orkade helt enkelt inte men jag kämpade på ändå, såg att det var fler som var lika slut som jag igår (bl.a en av de som annars jobbar som ledare men som tränade nu). Men efter uppvärmningen när jag stod stilla några sekunder fick jag världens hjärtklappning, det gjorde inte ont men det var en konstig, fruktansvärt obehaglig känsla. Sedan började det nästan svarta helt för ögonen men jag lyckades hålla mig uppe i alla fall. Kände inte av det igen, var bara ovanligt törstig under hela passet men nu är jag livrädd för vad det kan ha varit och om det kommer komma tillbaka. Funderar på om det kan vara ångestrelaterat för jag har nästan hela tiden svårt att få luft nu o det känns konstigt i bröstkorgen men det ger sig inte.

Kan ändå inte låta bli att tänka på hur ironiskt det hade varit om jag hade fallit ihop där. Den snygga ledaren som var där och tränade nu stod precis bakom mig så jag hade isf ramlat rakt över honom av alla människor haha. Ursäkta min mörka humor. Men för att vara allvarlig, hoppas att han inte såg hur jag började kippa efter luft och nästan satte mig ner när det hände. Han vet ju hur mycket jag tränar varje vecka eftersom vi är på samma passa jämt så han skulle lätt kunna misstänka något.

Men maten går åt skogen. Igår hetsade jag. Inga större mängder men okontrollerat var det. Idag har jag ätit lite för mycket. Inte kalorimässigt men samma sak där, okontrollerat. Ska börja väga mig igen snart så att ni kan få lite siffror men min våg vill inte sammarbeta.

Jag har fått en riktig rush av motivation nu. Är så jäkla motiverad att jag bara vill sätta igång och kämpa så in i helvete nu på en gång. Det känns precis som i början av mina ÄS när man fortfarande kände sig på topp och jag trodde aldrig att den känslan skulle komma tillbaka. Nu SKA det hålla i sig också.

Jag har gått in på diverse pro-ana sidor ikväll. Och nej, jag vill absolut inte definiera mig som pro ana eftersom jag inte skulle önska detta till min värsta fiende och heller inte ser det som någonting positivt, det är helvetet i mitt liv. Men och detta är ett stort men, jag känner att jag behöver återgå till mitt gamla hederliga ana-tänk som faktiskt fungerade för att få ordning på alla mina misslyckanden.

Sitter nu och lyssnar på alla motiverande musik som jag ignorerat totalt det senaste året typ och inser att den är helt underbar.

Godnatt mina vänner.

Funderar starkt på att beställa efedrin nu. Har tänkt på det i flera år men innan jag var 18 kändes det för riskabelt, när jag bodde hos en familj i Finland kändes det helt enkelt som en jävligt dum idé och efter det har jag haft en fruktansvärd skräck för att bli tagen av tullen. Men ja, just nu känner jag ett stort behov av att bli hög och jag känner ett stort behov av mer energi, bättre träningsresultat och viktnedgång.

Om någon här beställt från SA tidigare får ni gärna berätta om de leverarar inrikes eller utrikes. Vill helst inte beställa något från utlandet just p.g.a av min paranoia över tullen.

Jag vågar inte ens tänka på hur länge jag sov idag för det ger mig ångest att missa en hel dag. Jag vaknade klockan tre! Visserligen kände jag mig inte helt frisk igår kväll plus att jag har kört helt slut på kroppen den här veckan så det kanske var kroppen som signalerade att jag behövde vila. Nu är jag i alla fall utsövd men tror ni att jag pluggar så som jag borde göra bara för det? Nej nej, självklart inte. Har ju en stor tenta på onsdag men jag orkar inte ta tag i det. Är så less efter hemtentan som skulle lämnas in igår.

Fördelen med att vakna sent är förresten att man inte hinner hetsa lika mycket under dagen hehe. Jag hatar helgerna. Då sitter jag bara och försöker överleva tristessen utan att hetsa. Inga roliga träningspass är det på lördagar heller. Plus att det inte kommer någon post att roa sig med. Väntar ju på en massa roliga paket just nu hehe.

Ursäkta gnället men ge mig måndag för helvete!

Förlåt för att det enda jag tjatar om just nu är träning men sanningen är ju den att det är det enda jag gör nu för tiden. Var på mitt favoritpass tidigare, intensiv med sjukt bra musik, roliga rörelser och en snygg ledare haha. Inte fy skam. Men det bästa idag var att jag hamnade i något sorts meditativt tillstånd under passet. Det kanske låter märkligt men det finns ingenting som fungerar så ångestdämpande på mig som träningen gör. Just idag kände jag knappt att jag blev trött. Nog kändes det allt i musklerna men det var en skön känsla som fick mig att känna att jag var odödlig och kan klara allt. Fy fan vad rörigt det där blev men ni kanske förstår?

Har ätit mängder med mat nu på kvällen men det var inte mycket kalorier som tur var eftersom min nya favoriträtt endast är nyttig. :) Det gillas starkt. Tyvärr åt jag choklad tidigare och det är ett beroende som jag verkligen måste bryta. Tyvärr inbillar jag mig att träning = tillåtelse att äta men så är det ju definitivt inte.

Förresten, jag skickade just in anmälan om att bli värd på F&S. Alltså inet ledare för just nu har de inga pass som jag är intresserad av att leda så jag väntar med det. Men som värd är man mest med och assisterar under passen. Hoppas att det går vägen, skulle vara en perfekt start.

Igår beställde jag nya träningstights. Eller ja, nya och nya, jag har aldrig haft några förut för att jag känner mig alldeles för tjock för sådana nymodigheter. Jag vet att jag kommer må fruktansvärt dåligt när jag får se mig själv i dem men förhoppningsvis ökar det motivationen lite. Var ändå tvungen att köpa nya träningskläder (som om inte typ 70 % av min garderob redan består av just träningskläder). Snart ska jag ner på stan och uppgradera garderoben med lite överdelar också innan det är dags för ett intensivpass. Bra dag. Bortsett från min fruktansvärda dag när det gäller hyn som lever rövare för tillfället.

What else? Ingenting särskilt tror jag. Min mage är helt uppsvullen men jag har bara ätit en liten omelett än så länge. Sedan blir det att köpa hem frysta bär efter träningen. Det brukar kunna stoppa hetsen något.

Har överätit idag. Eller ja, egentligen inte men det känns som att jag har gjort det bara för att min mage ser så jäkla svullen ut. Nu börjar jag snart mitt nya liv. I så många år har jag sagt att jag ska gå ner i vikt, svälta mig och bla bla men det här är annorlunda. Nu när jag ändå inet har rökt på flera veckor kan jag lika gärna fortsätta i samma spår. Efter att N har varit här i en vecka och vi har festat loss lite funderar jag på att sluta helt med alkoholen fram till åtminstone sommaren precis som jag ska hålla fast vid rökstoppet, jag ska börja äta hälsosamt med mina mått mätt. D.v.s gå ned i vikt men jag tänker bara handla bra råvaror om jag ska äta något. Jag ska sluta med allt som är giftigt för kroppen och bara fokusera på träningen och hälsan. (Ja, det kanske finns en viss antydan till att jag går igenom någon sorts identitetskris nu, haha)

Funderar dessutom på att ansöka om att bli ledare på friskis. Kanske låter lite dubbelmoral med tanke på mina ÄS att uppmuntra andra till att leva hälsosamt men jag tänker ju inte pracka på människor mina sjuka ideal i alla fall. Det skulle åtminstone motivera mig för man ser så jävla tjock ut i deras ledarkläder. Skulle aldrig visa mig i det så som jag ser ut nu. Men får se hur det blir med den saken. Jag får så jävla konstiga och impulsiva idéer ibland.

Planen var att jag skulle upp tidigt för att skriva idag men pluggade åter igen till fem inatt och försov mig gorvt imorse. Tänker nu ta dagen ledig och fixa det sista ikväll.

Har precis ätit liite för mycket och spytt upp det igen men i övrigt händer det ingenting speciellt för tillfället. Tråkig dag utan träning. Känner att jag måste vila en dag nu för att orka köra resten av veckan.

Nu tar jag en liten välbehövlig paus i pluggandet. Satt från nio på kvällen igår till klockan fem inatt/morse, sov fyra timmar och började om. Kul liv! Nej nu ska jag sluta tjata för en stund för idag är det onsdag och det innebär att jag snart ska iväg på ett av mina favoritpass! :D Tagga, tagga, tagga. Jag är så tragisk som pratar om träning som om jag skulle iväg på en efterlängtad resa eller något.

Min vikt vågar jag inte ens tänka på. Har inte vägt mig idag eftersom jag börjar misstänka att vågen är åt skogen (för såå fet kan jag väl inte ha blivit?).

Nu kör jag sista pluggrycket innan träningen.

Hörs ikväll alla fina.

Som rubriken lyder, just shoot me! Jag har ikväll fått instruktionerna till hemtentan om Rysslands ekonomiska och politiska historia/utveckling. Deadline på fredag. Jag planerar att skriva dygnet runt i tre dagar nu och hålla mig vaken med hjälp av kaffe. Endast avbrott för träning imorgon kväll. Jag är så körd och det här är så fruktansvärt tråkigt. Borde egentligen plugga till salstentan nästa vecka också, ett ännu svårare och ännu tråkigare ämne. Men det värsta av allt är att jag ska vara inlåst i min lägenhet endast med mig själv och kylskåpet i flera dagar. Jag brukar inte vara hemma så mycket bara för att slippa hetsa men nu lär det ju gå åt skogen. Har redan börjat! 

Tillbaka till rätt ämne nu. Idag har jag tränat två timmar på raken. Först ett intensivpass och sedan ett pulspass. Skakade i benen redan innan pass nummer två startade men jag överlevde och nu kanske jag orkar koncentrera mig på plugget när jag ändå inte orkar röra mig ur fläcken på ett tag.

Men låt er inte luras av att jag tränar. Nej för jag är fet, fet, fet. Börjar nästan ifrågasätta om min våg visar rätt för den visar helt sjuka siffror men jag ser ändå smalare ut nu än när jag kände mig som störst. :O Inte helt okej. Men om jag ska glädjas åt något är det väl att mina revben äntligen sticker ut igen när jag ligger ner. Märkte det på avslappningen på träningen idag. Synd att jag ser gravid ut när jag står upp bara.

Ses om tre dagar. Nej men jag lär väl uppdatera när jag fått sammanbrott och tentaångest.

Bara för att jag skrev ett inlägg om min oförmåga att känna någonting igår så har jag haft en dag fylld av känslostormar som täcker hela registret idag. Var och tränade en timme trots att jag var helt slut efter igår. Skakade i hela kroppen efter passet men när jag kom hem började jag nästan storgråta för att det kändes som att jag inte tränat tillräckligt den här veckan (trots att jag tränat varje dag). Det var första gången på länge jag blev påmind om vad ren och skär ånegst innebär. Det har fortfarande inte släppt och kommer antagligen inte göra det förrän jag har varit och tränat imorgon heller.

Träningen tar över mitt liv. Jag kan uppriktigt säga att det är det enda som intresserar mig just nu. Är inte alls intresserad av att umgås med människor, hitta på någonting roligt, gå på stan och absolut inte festa. Har inte heller rökt en enda cigarett efter Litauen-resan. Trots att det på vissa sätt kan anses vara positivt så inser jag att det här kommer gå för långt. Men ja, undra på att vara osocial...jag vill verkligen inte lära känna människor här! Jag har träffat massor av trevliga personer som jag gillar att prata med i skolan och när vi ses av en slump men nej. De enda som jag kan tänka mig att faktiskt hitta på någonting roligt med är mina kära gamla vänner i E-town.

Osammanhängande inlägg men ja. Var tvungen att skriva av mig. Nu ska jag somna om på spikmattan och lugna ner mig. Haha låg och sov där i typ en halvtimme nyss.

Just nu består mitt liv av plugg, mat, kräk och träning. Jag har egentligen inte tid med någonting annat än att plugga och jag har sådan äcklig jäkla prestationsångest inför tentan. Kommer bli underkänd utan tvekan. Åtta timmars plugg på biblioteket i onsdags, sju timmars föreläsning om makroekonomi och mikroekonomi igår och idag. Jag! Orkar! Inte! Mer!

Anyway. Jag äter alldeles för mycket i vanlig ordning. Hetsar egentligen inte i några större mängder men spyr i alla fall. Ibland vet jag inte om det är av vana eller ångest. Tror att jag har förlorat förmågan att känna saker. Kör bara på i samma gamla vanliga spår. Förknippar mätt med kräk och hunger med kontroll utan att egentligen känna någonting inför detta. Skar mig själv idag för första gången på flera år (tror jag). Men som sagt, totalt känslokallt. Förr var det ett sätt att dämpa ångestkänslor. Nu var det nog mer ett desperat försök att åter igen känna någonting annat än total tomhet. Det enda som kan locka fram minsta antydan till känslor just nu är träningen. Har kört på hårt varje dag sedan jag köpte kortet och får ångest varje gång jag sitter stilla.

Mailade just kontaktpersonen för ABC här i Kalmar. Vet inte varför. Vill inte ens bli frisk men jag behöver hjälp att reda ut det här. Behöver hjälp att få klarhet i vad det är jag håller på med egentligen. Och även om jag inte vill förlora ätstörningen, min enda trygghet, så inser jag att det här inte kommer vara hållbart så mycket längre. Det blöder ur halsen när jag spyr, magsmärtorna och illamåendet jag har precis hela tiden är fruktansvärda, mina tänder känns inte helt okej längre, hjärtat lever sitt eget liv (inte på ett positivt sätt) och det känns som att mina inre organ ska kollapsa varje gång jag böjer huvudet över toaletten för att spy.

Jag är rädd för att dö.
Är det en känsla? Är det ett tecken på att jag är mer normal nu än för några år sedan? Jag vet inte.

Nu är jag tillbaka efter studieresan. Eller ja, jag kom tillbaka förra söndagen men missat att uppdatera. Resan var det bästa jag gjort på länge och absolut nödvändig för att klassens sammanhållning skulle bli riktigt bra. Nu har vi festat ihop oss i alla fall haha. Är fortfarande helt slut efter resan deremot. Fullspäckat schema från 07:00 till sent på nätterna. Vissa dagar var alla i klassen fortfarande onyktra när vi skulle upp och ha föreläsning. Illa!

Maten är åt helvete som vanligt. På resan gjorde vi ingenting annat än att äta, tre fettfyllda mål mat om dagen plus en massa snacks. Förvånande nog gick jag bara upp typ ett kilo men nu när jag kom hem har jag däremot börjat gå upp massor. Ser ut som en uppsvälld ballong och det känns som att mina organ kommer kollapsa vilken sekund som helst. Har haft så sjukt ont i magen (typ upp mot revbenen) i flera dagar nu. Men anyway, träningen har jag också kommit igång med. Körde tre tunga pass på raken för några dagar sedan. Såå skönt bortsett från att det tog tio minuter att ta sig upp ur sängen dagen efter.

Nu har jag ett dilemma också. Decemberresa till Turkiet eller inte? Borde kanske inte, tror inte ens att jag vill men känner att jag behöver det för att avsluta och sätta punkt för ett långt kapitel i mitt liv. Men det innebär isf att jag får offra mina enda dagar i hemstaden det här året för att åka dit. D.v.s missa nyår, mellandagar och starten på det nya året tillsammans med mina vänner och familj. Men kommer jag någonsin sluta grubbla om jag inte gör det? Gahh...beslut, beslut. Tänk om livet bara kunde få vara enkelt någon gång ibland.