Empty is pure

Gick på medelpasset som jag hade planerat idag. Älskar det passet just för att det känns jobbigare än de andra medelpassen. Tyvärr hade jag glömt att jag inte längre klarar av att träna på fastande mage. Förut gjorde jag det hela tiden men varje gång jag har försökt de senaste månaderna har det slutat med att det svartnar för ögonen. Idag slapp jag svimmningskänslan men istället kände jag mig konstant hög genom hela passet. Maken till flummig och seg i huvudet har jag väl aldrig varit.

Nåväl, hets när jag kom hem. Spydde. Men eftersom man inte får upp allt kommer jag nog ha gått upp i vikt imorgon. Så jäkla onödigt. Onödigt att utsätta sig för träning på fastande mage om man ändå överäter efteråt. Då kunde jag lika gärna ha ätit innan. Gahh, frustration.

Imorgon ska jag ringa vårdcentralen men jag har inte bestämt mig vad jag ska ringa om än. Först var tanken att jag skulle prata med en läkare om att få något lugnande inför muntliga redovisningar och så. Det låter sjukt töntigt jag vet men jag får dödsångest på riktigt inför sådant. Jag både tror och önskar att jag ska falla ihop död under presentationen. Anyway, sedan började jag fundera på om jag inte borde söka hjälp för min ångest i allmänhet och de tankarna övergick till sist i att jag borde söka hjälp för mina ÄS. Hm jag vet inte än. Jag har tänkt göra det i typ ett halvår men ångrar mig varje gång jag väl ska ta mod till mig och ringa.