Läskigt
Det var så jäkla läskigt när jag var på träningen igår. Var på intensivpass igen och kännde redan direkt att det skulle bli tufft. Kroppen orkade helt enkelt inte men jag kämpade på ändå, såg att det var fler som var lika slut som jag igår (bl.a en av de som annars jobbar som ledare men som tränade nu). Men efter uppvärmningen när jag stod stilla några sekunder fick jag världens hjärtklappning, det gjorde inte ont men det var en konstig, fruktansvärt obehaglig känsla. Sedan började det nästan svarta helt för ögonen men jag lyckades hålla mig uppe i alla fall. Kände inte av det igen, var bara ovanligt törstig under hela passet men nu är jag livrädd för vad det kan ha varit och om det kommer komma tillbaka. Funderar på om det kan vara ångestrelaterat för jag har nästan hela tiden svårt att få luft nu o det känns konstigt i bröstkorgen men det ger sig inte.
Kan ändå inte låta bli att tänka på hur ironiskt det hade varit om jag hade fallit ihop där. Den snygga ledaren som var där och tränade nu stod precis bakom mig så jag hade isf ramlat rakt över honom av alla människor haha. Ursäkta min mörka humor. Men för att vara allvarlig, hoppas att han inte såg hur jag började kippa efter luft och nästan satte mig ner när det hände. Han vet ju hur mycket jag tränar varje vecka eftersom vi är på samma passa jämt så han skulle lätt kunna misstänka något.
Men maten går åt skogen. Igår hetsade jag. Inga större mängder men okontrollerat var det. Idag har jag ätit lite för mycket. Inte kalorimässigt men samma sak där, okontrollerat. Ska börja väga mig igen snart så att ni kan få lite siffror men min våg vill inte sammarbeta.
Sv: Ja vi kommer väl alltid få kämpa med våra hjärnspöken xD...
Visst kommer jag ihåg det! Åh så bra det var för det var verkligen så att man verkligen inte vågade faila när jag visste att vi skulle ses ^^ fast det var väldigt bra och något som också är bra som du skrev vi är motiverade båda två nu och det känns super bra! :D
Kram <3<3
